Debutantbloggen 2018

Idag tittar jag snabbt in på bloggen för att berätta den goda nyheten jag har längtat till att få avslöja. Jag kommer nämligen blogga på Debutantbloggen varje tisdag, hela året 2018! Hur kul kommer inte det bli?!

Så framöver hittar ni även mig på den här länken. In och följ min debutantresa!


Och Gott nytt år!



Sätta punkt för 2017

Det har känt som att allt har hänt i decembermånad. Först var planen att ha böckerna innan jul så jag kunde sälja under julhandeln, det blev inte så. Men sedan en veckan innan julafton kom böckerna och som jag skrev i förra inlägget blev det en aningens kaos. Jag ville nämligen hinna nosa lite på julhandeln så i sista sekund bestämde jag mig för att kontakta Maxi i Löddeköpinge, kommunen jag växte upp i, samt vår lokala ICA- handlare. Det blev en liten signeringstur där jag lyckades sälja 62 böcker. (Det är väl ändå bra !?) Fast nu laddar jag inför den officiella releasedatumet den 8/1. Ni kommer väl till releasefesten? 

Men mitt i lanseringen av Sunt förnuft, vilt hjärta har jag även slitit med ett annat manus som ett av de större förlagen är intresserade av men önskar att jag gör några förändringar. Dessa förändringar har jag i princip jobbat med varje dag de senaste två månader. Men idag blev jag äntligen klar, några dagar innan deadline. Jag hade kunnat läsa igenom manuset igen och igen och igen. Men som min man sa, nu är det korrekturläsning nummer tre vi snackar om och frågan är om man ska gå så på djupet innan manuset ens blivit antaget. Svaret blev nej och ikväll när barnen har gått och lagt sig kommer jag skicka manuset till förlaget. Herregud vad spännande! Anledningen till att jag skickar iväg det redan ikväll är för att jag måste ta tag i nästa punkt på min otroligt långa lista med saker att göra. Det är mycket spännande som händer i fortsättningen och jag längtar tills jag kan berätta för er om alla kommanden projekt.


Sicket år 2017 har varit. Jag har hunnit med att få barn, köpa hus, skrivit på bokkontrakt på ett hybridförlag, skrivit "klart" ett annat manus och skickat till förlag. Gud, det är inte undrar på att jag är trött. Extremt trött. Den sista redigeringen av Blått blod, rött hjärta den sög musten ur mig, vill ju så gärna leverera ett manus de är nöjda med. Samtidigt under denna enorma press har jag helt oplanerat fått testa på julhandeln med Sunt förnuft, vilt hjärta. Kaos är väl egentligen bara förnamnet.

Är det okej att jag går och lägger mig nu? I wish ;) Nej, för nu är det nya tag som gäller. Tanken är att vara ledig på nyårsafton och halva nyårsdagen och sen så är det planering inför releasefesten som gäller, Alla hjärtans dag- försäljning och mycket annat.



12/30/2017

1 kommentar

Välkommen på bokrelease!

All planering fick jag kasta i sjön efter att böckerna kom mycket tidigare än vad jag hade trott. Det är såklart en positiv överraskning så jag anpassar mig gärna. Varför sitta med ett gäng böcker utan att sälja dem?

Så nu är det bestämt, det blir bokrelease redan den 8/1 kl 17.00 på Masten 2 i Malmö. Och alla är välkomna och då menar jag verkligen ALLA :)

Det bjuds på tilltugg och något sött (ännu inte fastställd vad, men garanterat något med choklad!). Kommer även prata om skrivandet och om boken. Jag hade också tänkt läsa högt ett kort stycke från boken. Det blir en trevlig kväll som jag gärna spendera med er.




Lastbil kommer lastat med bok

Jag trodde det skulle dröja minst en vecka till innan jag fick mina böcker men i onsdags hörde förlaget av sig för att meddela att böckerna var på väg hem till mig (!!) Spänt väntade jag hela dagen men inga böcker. När torsdag kom och jag inte hade hört något tänkte jag att de aldrig skulle komma, de hade säkert blivit något fel (typiskt mig att vara så dramatisk). Men! När jag var på dagis för att hämta upp sonen fick jag samtalet. De var redan på plats. Jag bad dem att vänta i 2 min och sprang med två barn till bilen. 

Det här var ett sådant ögonblick jag kommer minnas resten av mitt liv. Glädjen över att se den där pallen lastas av. En pall fylld med mina böcker. Men också panik för jag fann mig själv ensam hemma med mina två barn och de mörka molnen ovanför mig började droppa. De 25 minuterna de tog för mig att bära in 1000 böcker, de var de värsta på länge. Efter lite distans förstod jag inte hur jag lyckades. Jag fick sätta barnen i hallen, framför ytterdörren, i spjälsängen med iPad, klämmisar och leksaker. De var nöjda 5 minuter av tiden. Men jag hade inget annat val, böckerna var ju tvungen att komma in. Haha. Nu när jag tänker på det, helt crazy. 

Men nu är böckerna i säkert förvar. Jag har tagit upp en bok, pussat den och känt mig helt alldeles lycklig men också omtumlad. Jag har skrivit den där boken och nu ska andra få läsa den... helt tokigt. 



12/15/2017

1 kommentar

Och jag...

... jag redigera och redigera varje ledig stund för snart ska nämligen Blått blod, rött hjärta tillbaka till förlaget. Med en deadline som närmar sig är det nu även tvivlen slår på. För blir mina ändringar bättre än "originalet"? Det är det jag hoppas på. Det känns som det, men jag kommer aldrig veta förrän jag får svar från förlaget. Denna tvivel känns som en oönskad bästa vän. Den finns alltid där men relationen till tvivlen den är bråkig. Ibland håller den sin distans men ibland hittar jag den i allt jag gör. Men tvivlen är även den som pushar och utmanar mig vilket i sin tur utvecklar mig. Så tvivlen, den är helt enkelt både bra och dålig...

Jag har nu ett grovt första utkast, möbleringen av kapitlen är fixat men i samband med flytt, rensning och ändring av en huvudkaraktär har det uppstått en del lösa trådar. Nu befinner jag mig i stadiet där jag försöker pussla samman alla bitar. Få en helhet utan titthåll. Efter det ska jag finputsa.

Sunt förnuft, vilt hjärta har äntligen skickats till tryck och då tar det ca 3-4 veckor innan böckerna kommer- vilket är mitt under jul och nyårs veckorna. Det känns oerhört trist att det blev sådana förseningar men nu är det som det är och det finns inget jag kan göra åt det. Så just nu siktar jag istället på att lansera boken i mitten av januari. Den som väntar på något gott... den väntar aldrig för länge. Har jag hört!

Just det. Det är ju första advent idag! Glad första advent till er :)

Vårt färgglada lilla pepparkakshus :)

Overkligt verkligt

När jag har fantiserat hur det skulle vara att bli en publicerad författare har jag alltid haft ögonblicket när jag för första gången hittar mig själv på Bokus eller Adlibris i åtanken. Att se sitt namn och sin bok i den kontexten, det skulle vara helt otroligt. Igår slog den drömmen in och det hände så där hastigt och oförberett. Jag fick nämligen ett mail från förlaget om att det snart skulle dyka upp där så jag gick in under middagen bara för att dubbelkolla och där fanns jag. Väldigt odramatiskt och inte alls med den där tårdrypande melodin i bakgrunden och jag rörde mig definitivt inte i slowmotion. Det var snarare snabbt titta på mobilen under bordet för barnen inte skulle se det för att sedan torka spilld mjölk. Men även om det inte blev som jag hade tänkt mig var ändå ögonblicket speciellt och fint på sitt sätt.

Jag har märkt att alla dessa steg inom min författardröm bockas av snabbt och hastigt. På grund av allt som måste göras och tidspress så känner jag att jag inte hinner njuta av det så som jag hade tänkt mig från början. När jag skriver detta nu inser jag att den enda som styr upplevelsen är ju jag själv. Så jag måste stanna upp mer och verkligen njuta av det. Allt jag gör med Sunt förnuft, vilt hjärta är första gången och precis som alla andra första gången kommer det inte att komma tillbaka. Så stanna upp och njut! Mindfulness, är vettigt för en anledning.

Ni kan i alla fall nu hitta mig på Bokus och Adlibris :)



Nu händer det lite saker

Om ni läser det här inlägget har ni hittat till min nydesignade hemsida. Ännu är inte allt klart så ni kan träffa på lite saker som ser tokigt ut. Det är min man som har designat hemsidan och han har aldrig gjort något liknande innan så han lär sig efterhand. Men ropa till om det är något ni träffa på som ni tänker "herregud, detta måste Veronica fixa" - översättning; detta måste Veronica be sin man om :) Jag kan mycket, men html, där sätter jag min gräns!

Sen. Har jag dessutom släppt en bild på omslaget. Herregud vad nervöst det kändes. Det här med vad man tycker är fint eller inte är så objektivt. Men jag hoppas att så många som möjligt av er gillar det. När jag pratade med Johanna Gunneflo, som har designat omslag, hade jag några huvudpunkter som var viktiga för mig; det skulle vara romantiskt, klassiskt men ändå modernt- inte ett typiskt romanceomslag= No Fabio ;) ... ja jag hade en del krav men jag tyckte Johanna lyckades bra med mina önskemål.

Nu väntar jag bara på att kunna ge er ett releasedatum. Och därefter ett datum för releasemingel som kommer äga rum i Malmö. Tanken var att jag skulle ha böckerna NU- gråter vid tanken över att det inte är så. Men på grund av förseningar har allt skjutits upp. Men jag hoppas så innerligt att jag har böckerna någon vecka innan jul. Dock är jag osäker på om man hinner beställa så man har det till julafton. Med tanke på hur överbelastade posten är i jultider. Vi får se. Men jag håller er uppdaterade!







11/18/2017

2 kommentarer

När tröttheten slår till

Jag har hamnat i en svacka med redigeringsarbetet. Eller det går helt okej när jag väl skriver men i helgen har jag varit så himla trött och seg att jag har haft svårt att ta mig till datorn. Igår tog det tre timmar innan jag orkade sätta mig i kontoret. Jag kom hela tiden på nya ursäkter- jag ska bara vila lite för stackars mig så trött jag är, behöver vattna blommor, ett nytt avsnitt av project runway jag bara måste se.... Sedan bara reste mig upp ur soffan, satte mig vid mitt skrivbord och började skriva.

Fast jag var oerhört trött. Så jag orkade inte sitta särskilt länge men ändå var jag glad över att jag trots enorm trötthet skrev. Jag försöker hålla mig positiv, för en gångs skull. Men jag hoppas innerligt att sömnlösa nätter där jag turas om att springa in till barnen snart slutar. Det är nämligen nya tänder för lilltjejen och förkylning för lillkillen och det kan inte hålla i sig för alltid. Så snart kanske man får sova i längre sträckor och bli människa igen.

Men idag kom jag på en temporär lösning. Jag gillar inte kaffe, aldrig gjort, men jag har tvingat i mig två koppar och nu så känner jag lite energi i kroppen! Yeah!

Att gå på en promenad och upptäcka ett vackert och frostigt landskap gav också en liten energikick <3

11/13/2017

1 kommentar

Det är blod, svett och tårar

Det har varit en tuff helg med redigering. Ett tag ville jag bara lägga mig ner på golvet och drunkna i mina egna tårar. Det är stora förändringar jag bråkar med. Jag ska bland annat göra min ena huvudkaraktär mer sympatisk- det i sin tur skapar enorma flodvågor. Allt han gör i resten av boken förändras en aningens. Detta + allt annat som jag behöver ändra och skriva nytt. Tvivlen gnager i mig. Är det här tillräckligt bra? Är det rätt väg att gå? Kommer jag kunna ge manuset det som det behöver?!

Jag vet om att det är så här redigeringsfasen ser ut. Det är blod, svett och tårar. Men även om jag vet detta är det ändå en utmaning som tynger. Jag försöker att hålla igång skrivandet. Bättre att ha något skrivet som jag kan fixa om senare än att fastna med tomma sidor. Därför är några stycken värdelösa, några desto bättre. Det viktigaste i det här redigeringsarbetet är att jag i alla fall i det stora hela ser att manuset växer av de förändringar jag gör. Det blir bättre. I slutändan hoppas jag på perfektion- eller så nära jag kan komma :)

När det gäller Sunt förnuft, vilt hjärta råder det några förseningar, så troligtvis släpps den först i december istället för i slutet av november. Jag håller er uppdaterade.

Redigera like a boss....


11/05/2017

4 kommentarer

Varning för storm!

Ni vet det där lugnet jag nästan klaga på i förra inlägget, det är långt borta. Och idag stormar det för fullt. Jag fick nämligen svar från ett av de stora förlagen tre dagar (!!) efter jag hade skickat in Blått blod, rött hjärta. De var intresserade och skickade direkt iväg det till en lektör. En vecka senare fick jag feedbacken från lektören. Förlaget är fortfarande intresserade men vill att jag ska arbeta om manuset efter lektörens kommentarer och i början av januari ska jag skicka in den nya versionen. Herregud, kan knappt förstå att ett av de stora förlagen är intresserade. Så oerhört glad men samtidigt har jag ett stort redigeringsarbete framför mig. Stort, men inte omöjligt och jag tyckte dessutom att feedbacken jag fick var otroligt bra! Det här kommer bli toppen! 

Så. Från att ha en stund av lugn har jag nu oerhört mycket att göra. Snart skickas Sunt förnuft, vilt hjärta till tryck och beräknas vara försäljningsklar i slutet av november/ början av december. Jag måste därför lägga in marknadsföringsarbetet i en högre växel. 

Och sedan testläser jag dessutom ett manus som måste bli klart i helgen. Ja. Det är lite mycket nu. Men jag har i veckan peppat genom att lyssna på otroligt många poddavsnitt om skrivande så jag känner att energi ändå är på topp. Låt dagen börja! 





10/27/2017

4 kommentarer

I stormens öga

Förlaget arbetar med sättningen. Jag har sammanställt alla mail som ska skickas när boken går till tryck. Manus 2 är hos förlagen. Och plötsligt upptäcker jag att jag befinner mig i stormens öga.

I denna stund av lugn försöker jag ladda mina batterier genom att umgås med familjen, fixa med huset och läsa böcker. Det är skönt men det känns också konstigt. Som att jag syndar genom att välja ledighet framför arbete. Vanligtvis sitter jag på kontoret och jobbar med mina manus från 8-15 varje helg plus en dag i veckan. Men inte denna veckan, och jag saknar det. Det kliar liksom i fingrarna och det är svårt att slappna av. Detta ser jag dock som ett positivt tecken; för det betyder att jag älskar det jag jobbar med och jag känner mig ihålig när jag inte får skriva.

På fredag ska jag dessutom åka till London så det blir inget skrivande denna helg heller. Vad är det som händer? Min värld har vänds upp och ner ;) Men lugn, jag är snart tillbaka i min underbara skrivbubbla. Snart!

I söndags var vi med vår son och tittade på bio. Det var första gången i en biosalong och det var väldigt lyckat, hälsar en Harry med magen full av choklad och en stor röd ballong i sin hand. 


10/16/2017

1 kommentar

Att marknadsföra en bok

Att skriva tycker jag ändå, efter alla år som jag har skrivit, att jag har koll på. Men att marknadsföra en bok, det är något helt nytt. En gång för längesen läste jag en marknadsföringskurs på universitet i Glasgow. Jag kom ihåg att läraren kom sent till varje tillfälle och stank alkohol. Han slängde upp fötterna på en bänk, gled ner i stolen och halvsov under lektionerna. Inspirationen var enorm. Boken jag var tvungen att köpa var lika tung och tjock som en tegelsten. Sådana saker minns jag, inte så mycket av innehållet. Men det här med marknadsföring kommer gå bra. Att hålla sig positiv är nog en bra inställning  ;)

Problemet med det här med marknadsföringen var hur himla sent jag insåg att jag behövde i princip göra allt. Just nu. Har ändå tagit det hyfsat lugnt i september och sedan kom oktober och marknadsföringen slog mig rakt i skallen. Men det som gör det lite lurigt med min marknadsföringsplan (den är precis sådär fancy som den låter) är att jag inte vet exakt releasedatum i nuläget. Troligtvis i slutet av november. Men avsaknaden av det där exakta datumet, ställer till det lite. Men hur var det nu? Hålla sig positiv hjälper nog mycket när man beger sig ut på okända marker. Det här kommer gå bra... och där tuggade jag i sönder ännu en nagel.

Men nu till en glad nyhet; jag har skickat iväg Blått blod, rött hjärta till förlag. Nervöst. Pirrigt, Stressande, Superkul. Check, Check, Check, Check.




10/08/2017

4 kommentarer

Boksmälla

Jag hade ingen aning om att boksmälla existerade förrän igår. Jag vaknade upp helt energilös, orkade knappt resa mig upp ur sängen och mådde allmänt dåligt. Jag kunde inte riktigt förstå vad det var med mig förrän jag såg på sociala medier att alla boktokiga mässbesökare hade drabbats av något liknande och det kallades boksmälla!

Alltså. Vilken helg jag har varit med om. Intensiv och alldeles underbar. Jag har minglat med förlaget, lunchat med andra romanceförfattare, pratat med bokbloggare, träffat mina stora författaridoler, lyssnat på intressanta seminarium och samtal. Köpt böcker. WOW säger jag bara. Det är svårt att med ord förklara vad man faktiskt har varit med om. Men nu efteråt vill jag bara sätta mig ner framför datorn och skriva i oändligheter.

Varning för extremt många bilder från denna minnesvärda helg;

 Mingel med mitt härlig förlag. Bild ovan är med "Visto-gänget". 
 Att inte träffa Jan Guillou upplevde jag som svårt. Vart jag än gick dök han upp ;)
 Skriva-scenen var en av de bästa sakerna på mässan. Det bjöds på så otroligt många intressanta samtal där på scen. På bilden under berättar Mariette Lindstein om hur det var att debutera på ett litet förlag. 
 Ännu en höjdpunkt. Sara Bergmark Elfgran, Mats Strandberg & Fredrik Backman på scen för att diskutera karaktärer. Så grymma dem är! 
 Charlotte Cederlund och Elisabeth Östnäs på scen för att prata "luttrad skrivprocess". 
 Ett klokt och viktigt seminarium som handlade om mäns och kvinnors syn på kvinnor i allmänhet men också framgångsrika kvinnor. Och det viktigaste; vad som måste göras för att det ska bli en förändring.
Underbara Christina Schiller och Sara Dalengren- så kul att äntligen få träffas och snacka romance! Om fem år kan det väl finnas en "romance-scen" på mässan, precis som det finns en crime-scen. Det fixar vi väl! 
När det väl var dags för det sista seminariet var jag redan övertaggad- hög på skrivandet, men Sophie Kinsella och Jenny Colgan lyckades ta det till ytterligare en nivå. Så härliga personligheter och vilket imperium båda har lyckats skapa med sitt författarskap. Wow Wow! 
Trött och sliten landade jag hemma igen. Att jag hade ont i ryggen får jag bara skylla mig själv för. För vilken bokhög jag drog med mig tillbaka. Nu ska det läsas! Och skrivas! 

Så. Kan det här året bara springa förbi så jag får göra detta igen? Fast det är ett spännande år framför mig så jag förmodar att tiden kommer gå snabbt ändå. Och nästa år är det min bok som går att köpa på mässan. Längtar :) 

10/03/2017

2 kommentarer

Stolt så jag spricker

2007 träffade jag mannen i mitt liv. 2014 gifte jag mig med honom och häromkvällen slog det mig så extremt hårt varför jag älskar Jakob! Vi kom nämligen in på ämnet romance. Han berättade stolt att han förespråkade romance. Och menade på att när folk frågade om vad hans fru skrev fick han undervisa dem i vad romance egentligen var. När han berättade satte han upp genren på piedestal och fick då även med att romance faktiskt var den största genren i USA. Det ni!

När han berättade för mig vad han brukade säga kände jag hur jag fick tårar i ögonen. En vit man, snart 30 år och arbetar som läkare försvarade en genre som anses vara kvinnolitteratur. Något man ser ner på. Jag blev så himla stolt över personen som stod framför mig!

Jakob har läst alla mina manus flertalet gånger. Och det har varit en resa. Först när han började läsa tyckte han att det var tråkigt att veta att det skulle sluta lyckligt men när han väl kom till de sista sidorna hade det ingen betydelse längre. För det handlade om hur huvudkaraktärerna tog sig dit, det var det som gjorde boken. Ibland gillar jag att sitta bredvid honom när han läser, se vad han skrattar åt, höra vad han tycker om den tvisten eller om den kärleksförklaringen. Han läser för övrigt inte så mycket mer än mina böcker men han har ändå koll på svensk romance. Jag ser till så att han har det men han är dessutom nyfiken på det. Jag hoppas att fler män kan göra en liknande utveckling. Jag är ingen expert på det här med varför romance ses ner på men jag har svårt att tänka mig att det är kvinnor som pratar illa om det. För det är ju mest kvinnor som läser det. Vilket får mig att dra en ganska snäv (och kanske fördomsfull) slutsats att det är flest män som tycker detta.

Så för att få ett slut på detta börjar jag med en man i taget och undervisar dem i genren. Först i led var min man som sedan för detta vidare till sina kretsar. Steg 2 är min son... och alla andra jag träffar på. Romance förtjänar en större plats i Sverige. Genren som bjuder på kärlek och glädje. Herregud, det är precis vad man behöver i dagens samhälle!


9/25/2017

1 kommentar

Bokmässan 2017

Jag vet inte hur länge jag har tjatat om bokmässan. Minst fem år -säkert sju, som jag har drömt om att besöka detta bokfrosseri men nu ÄNTLIGEN kan jag meddela att jag ska dit!  Jag har dock noll koll på vad det är jag har att förvänta mig och hur man ska göra för att maxa upplevelsen men det ordnar sig säkert. Jag tar med mig bekväma skor och stor väska med utrymme till många böcker!

Jag har planerat in att gå på några seminarium. Ska på mingelträff med förlaget. Ska även passa på att träffa några andra romanceförfattare. Det ska bli så kul även om jag inte har boken att ställa ut. Det får bli till nästa år istället. Men det känns ändå bra att först få "testköra" mässan innan det blir på riktigt allvar, så att säga.

Något jag har regerat på är hur lite romance-relaterade seminarium och monterprogram det finns. Oerhört trist! I jämförelse då med deckar-relaterade events, herregud vad mycket och jag gäspar bara vid tanken. Varför är det fortfarande så? Tycker ändå att vi blir fler och fler som skriver romance så genren borde få ta mer plats. Hoppas det blir förändring till nästa år!

Förresten, ifall det är någon som vill träffas är det bara att signalera. Att snacka romance tröttnar jag aldrig på :)


9/24/2017

4 kommentarer

När finchoklad inte ens hjälper

Det blev inget inlägg förra helgen, enbart för att jag var sur, stressad och irriterad. Tanken var att sätta mig ner och jobba med redigeringen av Blått blod, rött hjärta- det slutade i kaos.

För några veckor sedan beklagade min man över vilken oreda jag hade på mina dokument. Veronica det kommer att komma en dag när du inte vet vilket dokument som är det aktuella. Jaja, sa jag och menade på att jag visst hade koll.... säg aldrig så! Det är som när alla beklagar sig över att vara förkylda och man glatt påpekar hur man själv har klarat sig undan. Veckan därpå kan man knappt andas genom sina stackars näsborrar. För att vara helt ärlig med er, jag hade inte koll på dokumenten. Inte alls. Jag upptäckte hur jag hade gjort ändringar i två olika dokument. Gråter bara jag tänker på det. Inte så att jag systematiskt hade ändrat i båda dokumenten nej, utan jag hade hoppat rundor, ändrat lite här och där. Tack gode gud för att det finns en inställning i word som gör att man kan jämföra två dokument. Det blev min livlina.

Så hela söndagen satt jag och ändrade saker jag redan hade ändrat enbart för att jag trodde att jag hade koll men hade noll koll. Jag hade dessutom döpt det aktuella dokumentet till VA. Ja, VA, för det är så logiskt att välja just sina initialer när man redigerar i Blått blod, rött hjärta. Tog en timme och en liter med tårar innan jag ens hittade dokumentet på datorn.

Vad lär vi oss av detta? 1. Låt inte din partner se din oreda-  avskyr när han får rätt. 2. Döp dina dokument annat än till dina initialer. 3. Ha alltid choklad hemma.

Idag ska jag äntligen gå vidare i min redigering, tjoho. Föredrar att gå framåt framför att stå still och stampa.



Fick hem mina visitkort igår. På baksidan finns en bild på omslaget samt en presentation av boken. Det känns konstigt att ha sitt namn och författare på samma sida och jag funderar i panik vem jag ska tvinga på dessa kort. Men det ordnar sig säkert. Jag har ju faktiskt redan delat ut ett.... till min mamma :) 

Trevlig helg! 


9/16/2017

4 kommentarer

Vad händer nu?

I söndags skickade jag in manus och omslag till förlaget, nu väntas sättningen. Det känns. Konstigt. Precis innan jag skickade iväg mailet "råkade" jag (nej, det var ett fullt medvetet val- dumt nog) läsa lite av manuset och vad hittar jag? Ett stavfel såklart. I panik började jag läsa från början fastän jag lovat mig själv att inte göra det. Det där måste ändå vara något som man inte bör göra efter att ha gått igenom manus flertal gånger och haft korrekturläsning. Man får inte gå igenom manuset samma dag man ska lämna det ifrån sig. Jag hade dessutom inte tid till att göra ytterligare en genomläsning men det som jag hann gå igenom, där fanns det inga fler stavfel. Pustar ut!

Senare den dagen var jag på skrivgruppsmöte i Lund och där berättade en av tjejerna att det fanns en författare (tror det var Neil Gaiman) som sa att när du får boken direkt från tryck och slår upp den så kommer du hitta bokens enda stavfel. Med det sagt hoppas jag att jag hittade bokens enda stavfel sådär sekunder innan jag skickade in den. Förhoppningsvis.

Nu när manuset ligger hos förlaget fokusera jag på att göra upp en marknadsföringsplan, planera bokreleasefest samt fortsätter min redigering av Blått Blod, rött hjärta. No rest for the wicked ;)

Jo, förresten. Bokomslag! Det tänker jag visa för er. Snart!

Men så länge kan jag bjuda på mitt författarporträtt som min man tog en sommarkväll när regnet duggade.


9/06/2017

3 kommentarer

Snart "klar"

Jag känner ändå att jag har hyfsat koll på läget... eller det var tills, min största kritiker, min 2,5 åriga son satte igång med sina rättningar;


Han var inte alls nöjd med mig utan strök flera sidor... så får se hur det här går. Kanske inte blir någon bok kvar ;)

Skämt åsido. Det känns ok. Men det här med att kännas sig nöjd och inte alls stressad över att det duger eller inte, det är desto svårare. För varje gång jag läser manuset finns det alltid något som jag kan göra bättre. Blir tokig på mig själv och inser att jag är utan tvekan min största kritiker. Men förhoppningsvis kommer ni gilla historien om James och Ella! Håller tummar och tår.

Nu ska jag fila på det sista med författarens tack.

8/30/2017

6 kommentarer

Jakten efter perfektion

Ni vet när man har extremt mycket att göra och ens 6 månaders bebis blir förkyld och sen får 2,5 åringen feber. Inte nog med det blir jag själv förkyld med konstant rinnande näsa så man tvingas skörda en hel regnskog för att tillgodose detta Niagarafall som rinner ur näsan... Ja, ni vet säkert vad jag syftar på. Det slår aldrig fel. Allt kommer alltid på en och samma gång.

Jag har i alla fall trots denna otroligt våta förkylning lyckas jobba med manuset. Det är sista biten nu. Upploppet, så kallat. Har gått igenom manuset med linjal och läst varenda ord så förhoppningsvis inga fel när det skickas till tryck... fast det är kanske en naiv tanke? Ingen bok är väl egentligen felfri? Fast oj vad det stirrar upp mig. Jag är så himla nojig över att jag skickar ut en bok i världen med grammatiska fel, felstavningar, två punkter istället för en eller tänk om det finns något ännu värre- en händelse som är helt j*kla oklar! Panik på det! Men redaktören har både gått igenom manus och korrekturläst så jag måste väl ändå acceptera att om det finns fel är dem inte stora.

Ni får ursäkta få inlägg på bloggen men som ni kanske förstår, det är mycket som händer nu.


Inte nog med att det är mycket att hinna med gör jag det dessutom samtidigt som jag tar hand om två barn. Här sitter jag och jobbar med sonen bredvid mig. Några minuter efter den här bilden togs vaknade dottern och hon fick ligga på golvet och leka. Vi kvinnor är emellanåt dåliga på att ge oss själv cred på vad vi faktiskt åstadkommer, som mamma, fru och även yrkesverksam. Men idag tänker jag inte hålla tillbaka. Fan vad grym jag är som lyckas! Jag hoppas ni andra också klappar er själv på axeln! Vi är alla grymma!


8/19/2017

2 kommentarer

En hel dag åt skrivandet

Då sitter jag här igen, en lördag, och arbetar. Igår fick jag tillbaka kommentarerna från redaktören och har haft fullt upp med dem idag. Det är inget större som behövs ändras, vilket känns skönt och delvis förvirrande. Jag tänkte mig att jag skulle behöva kasta hela manuset, men det var kanske inte så troligt... men den tanken finns hela tiden,  är det här verkligen tillräckligt bra?  Efter att ha lyssnat på Fredrik Backmans sommarprat verkar detta normalt för författare och den tvivlen är bara något som man måste lära sig att leva med.

Det är mycket som händer nu. Igår när jag skulle lägga mig pirrade det i hela mig. Det här händer verkligen! Manuset är på väg att bli en bok. Jag upprepar det för mig själv dagligen och fortfarande är det för stort att begripa. Imorgon kommer troligtvis omslaget vara klart, så himla spännande! Jag håller också på att planera en resa till bokmässan. Boken kommer inte vara klar tills dess men jag tänker ändå att det är bra att åka dit och då även passa på att hälsa på förlaget som står på mässan. Ikväll ska författarporträttet tas- ifall det inte regnar, vilket inte är en direkt självklarhet den här sommaren i Skåne.

Nu är planen att fortsätta med redigeringen. Jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt, för dagen till äran har jag fått en HEL dag till att skriva. Jag ensam i mitt kontor. När jag tar paus passar jag på att pussa barn och make innan jag fortsätter igen. Det här är livet!

Min arbetsplats idag. På de gröna lapparna har jag skrivit upp de större punkterna jag behöver ändra på. Tycker det är bäst att ha dem framför mig så när jag går igenom texten inte glömmer bort vad jag behöver titta på. 

Random rubriker

Vadå tre veckor senare upptäcker jag en allmänt förvirrande rubrik på min blogg... skyller på min röriga hjärna ;)



Idag är det lördag vilket betyder skrivmorgon. Hurra! Och jag har tyvärr inte så mycket nytt att berätta då jag kämpar vidare med redigeringen av Blått blod, rött hjärta medan De Tidlösa står still. Redigeringen går framåt, men långsamt. När jag gjorde ändringarna på papper gick det bra att göra det med kidsen men så fort datorn kommer fram vill en 2,5åring gärna hjälpa mig. Han är sådär på word men såklart mycket bra på annat. Istället har jag under veckan läst två böcker. Arvtagerskan av Lina Forss och Harry Potter - the cursed child. Toppen böcker. Har även lyssnat en del på poddar- Att skriva en bestsellers är en favorit likaså Romancepodden- TIPS :)

Barnfri skrivstund

Att skriva med ett barn, det var svårt men det gick. Lyckades under första föräldraledigheten skriva De Tidlösa... även om jag i princip kastade det första utkastet för att det inte höll.

Att skriva med två barn. En bebis på snart 6 månader och en två åring- det är extremt tufft. Så pass att jag under den senaste tiden har hittat flera gråa strån i mitt hår. Min slutsats har väl ingen vetenskaplig grund men med tanke på hur jag sliter hade det inte förvånat mig om jag snart är gråhårig ;)

Jag kämpar på i alla fall. Förra lördagen skrev jag ut Blått blod, rött hjärta och har under veckan redigerat klart. Nu är tanken att jag ska göra ändringarna i word.

De Tidlösa är fortfarande i semestermode och jag inväntar sensommar och feedback från redaktören.

Nu. Äntligen en barnfri skrivstund. Alltså- dessa stunder är gudomliga!







7/22/2017

2 kommentarer

Omslag

Ursäkta tystnaden men det har varit fullt upp, ögoninflammation och bröllop har stått på menyn (det var den semestern). Men. Jag har även hunnit med ett möte med Johanna Gunneflo som kommer göra omslaget till min bok. Jag tycker det här med omslag är superviktigt, läste marknadsföring under min tid på universitet i Glasgow och fick där lära mig hur viktigt det yttre är vid lyckad produktförsäljning- och det räcker egentligen att tänka på hur jag själv brukar göra. Om ett omslag inte är fint och jag inte känner till författaren, ja, då köper jag inte! 

Så omslag, viktigt men vilket typ av omslag passar just min bok? Det var desto svårare. Johanna hade några förslag som jag älskade. I och med det är en romance vill jag att man förstår det när man ser boken i hyllorna eller på nätet. Fast samtidigt vill jag inte har ett klassiskt romance-omslag (en halvnaken Fabio) utan något modernt. Hur det ska se ut vet jag inte riktigt, men jag känner mig oerhört trygg i Johannas händer och nu bara längtar jag tills jag får se det färdiga omslaget! 

När jag körde hem efter mötet slog det mig, min bok är antagen och kommer att tryckas och säljas. Det känslan höll kvar under resten av dagen men nu några dagar senare är jag lost igen. Jag kan inte fatta det! 

Inte så mycket Fabio utan mer åt det här hållet: 






7/11/2017

2 kommentarer

En sån dag

Idag är det en sån dag då det öser utanför, vi är sjuka, teet är för varmt och inspirationen ligger på botten. Stor suck på det. Det här med superförkyld mitt i sommaren, det måste beror på det usla vädret. Vi har varit sjuka i en veckas tid och varje morgon vaknar vi upp i tron om att vi ska må bättre- men icke. Istället blir vi sämre. Det tillsammans med att kidsen turas om att väcka oss på natten, varje timme. Yeah! Och för att fullända detta depp-inlägg kan jag tillägga att det här är en av de två veckorna min man fick semester. Endast två veckor på hela sommaren och en av dem veckorna går till sjukdom och regn. Just smile and wave. 

Fast något positivt är att jag har gjort klart ändringarna på De Tidlösa och nu ska manuset åter till redaktören. Under tiden jobbar jag med Blått blod, rött hjärta!




7/01/2017

2 kommentarer

Lite sisådär

Jag genomgick en känslomässig storm under midsommarhelgen. Satte mig och skrev på midsommarafton men tyckte allt var uselt. Det var stunder jag bara ville lägga mig ner på golvet och gråta och ställa innan allt vi hade planerat till eftermiddagen. Tur var ryckte jag upp mig ur denna svacka ganska snabbt. För på midsommardagen satt jag åter på hästen- aka skrivbordsstolen- och fortsatte med redigeringen av De Tidlösa. Men sen dess har det inte blivit så mycket skrivande istället blev det en tur till Göteborg för att se Coldplay. Alltså, vilken upplevelse.

Jag har ju en tendens att vara ute i god tid på sådana saker. Så vi var på plats redan kl 18 och när vi kommer in så upptäcker vi att det finns platser framme vid scenen, så vi ställde oss såklart där. Aldrig har jag varit på en konsert tidigare där man inte har behövt titta på displayerna för att kunna se något. Utan den här gången fick jag verkligen se allt med mina egna ögon. Det var otroligt. När jag efter den underbara kvällen väl kröp ner i sängen kom jag med insikt om två grejer.

1. Jag börjar bli för gammal för ståplatser. Vi stod från kl 18- 23.15. Hade så himla ont i mina höfter och fötter i ett dygn efteråt. Välkommen till 30+

2. Jag fick uppleva den nya generationens behov av att dokumentera i princip ALLT (förutom förbandet Lyves, som var en snoozefest). Vilket gjorde mig en aningens konfunderad. Vissa stod med sina mobiler under hela konserten. Filmade och skickade snaps. La upp på Instagram. Det gjorde även jag stundvis men sedan la jag undan mobilen för att kunna njuta av stunden och inte bara uppleva allt genom en lins. Jag undrar vad det gör med oss i längden, vårt ständiga behov av att dokumentera allt i sociala medier istället för att njuta av nuet...

Så. Det var den lilla reflektionen. Nu ska jag återgå till skrivandet!


Här och nu

Min man har gått på semester, vilket innebär barnfria skrivstunder för mig. Jag stänger dörren om mitt kontor, har en kopp te bredvid mig (som jag hinner dricka innan det blir kallt!!!) och kan avsluta en hel tanke. Helt underbart!

De senaste dagarna har jag avslutat utkast ett av Blått blod, rött hjärta. Nu när det är "klart" lägger jag det åt sidan för att titta på De Tidlösa. Mitt manus blev som nämnt tidigare antagen av Visto förlag som är ett hybridförlag. Vilket innebär att jag investera en del av mina egna pengar men också äger en större del av processen och får en betydligt större bit av vinsten. Därför kan jag inte enbart fokusera på skrivandet just nu. Första veckan kommer jag träffa en som ska göra omslaget och diskutera idéer med henne. Jag har också valt min egen redaktör och inväntar hennes kommentarer efter att ha gått igenom manuset.

Innan vi flyttade fick jag godkänt av skatteverket och har nu ett eget företag. Och det. Det är inte det lättaste, snarare en djungel. Men även det kommer lösa sig. Behöver bara läsa på och strukturera upp det.

Mycket nytt helt enkelt. Om jag är nervös? Om jag är! Men i morse när jag satte mig i mitt kontor spände jag upp ett enormt leende och i magen pirrade det. Nästa som om jag vore nykär. Så även om jag är nervös, kanske delvis lite vilsen och stressad. Men mitt i den röran njuter jag för fullt av att min dröm faktiskt har slagit in. Det är helt j*kla amazing :)


Äntligen!

Nu sätter vi punkt för flyttkaoset och dopet. Och äntligen, alltså ÄNTLIGEN sitter jag vid mitt nya skrivbord i mitt nya kontor och skriver.  Känslan, den är pirrande, som att sitta i en massagestol och varje muskel skakar behagligt. Så från att vara helt slut är jag fylld på energi. Magiskt!

Jag landar i ett lugn och inser att mitt under denna intensiva perioden har jag faktiskt gått och fått ett bokkontrakt! Jag tror i ärlighetens namn att jag inte riktigt har förstått det. Undrar när det kommer smälta in? Kanske när jag har den färdiga boken i mina händer. Eller när jag får börja arbeta med manuset igen. Just nu väntar jag nämligen på redaktörens kommentarer men det dröjer då semester kommer emellan. Men det är okej, undertiden ska jag jobba med Blått Blod, rött hjärta.

Låt mig visa mitt nya kontor. Och jag har haft tur. Jag vet! Vi förälskade oss i ett hus med alldeles för många rum. Och jag är gift med världens bästa, som menade på att jag självklart skulle få mitt drömbibliotek/ kontor.





6/19/2017

2 kommentarer

Flytten som aldrig tar slut

Inget dödar kreativitet som en flytt som aldrig tar slut. Inte ens när jag fick mina barn hade jag en så här lång skrivpaus. Det känns faktiskt riktigt hemskt att inte ha tid för att skriva. Direkt när barnen vaknar börjar jag med att packa upp och fortsätter så gott jag kan under dagen och sen när barnen går och lägger sig packar jag upp ännu mer. När ögonen inte längre går att hålla upp däckar jag i sängen. Nästa dag, ser ut precis likadan. Det tar aldrig slut, känns det som. Och vi har en snäv deadline att hålla oss till. Nästa helg är det nämligen dop för lilltösen och huset blir fullt med gäster. Vi försöker därför göra klart så mycket vi kan.... allt där här innebär noll skrivande.

När jag skriver nada mår jag skit. Jag behöver skrivandet, jag är inte människa utan det. Att få sätta sig ner med en kopp te och låta fantasin strömma genom fingrarna. Det finns inget som jag gillar så mycket som att skriva.

Jag hoppas att den här perioden snart är över. Betoning på snart. Det är tur att De Tidlösa ligger i redaktörens händer för tillfället och inte mina. Dock gäller det att jag står startklar när det väl kommer tillbaka.

Men det bästa med att flytta är allt det gröna som nu omger vårt hus och är vår vardag. Så himla vackert! 
6/11/2017

2 kommentarer

Jag har blivit med förlag!

Ni vet det där mailet man drömmer om sen första gången man började skriva det anlände till mig en vanlig torsdag. Och jag fattade noll. Jag satt hemma hos min mamma på middag, läste det tyst för mig själv. Det var som att jag läste hebreiska. Jag visade det sen för min man och mamma som blev överlyckliga. Min mammas ögon vattnades upp och jag fick en stor kram. Men jag själv satt som förstenad. Sen dess har jag i princip inte riktigt förstått vad det är som kommer hända. Det är så overkligt. Något jag har jobbat så hårt med i så många år kommer att bli verkligt. Min bok De Tidlösa (arbetsnamnet) kommer att ges ut på Visto Förlag.

Gråter en skvätt innan det är dags att kavla upp ärmarna. Det är ett hårt arbete framför mig för att trimma De Tidlösa till sin bästa form innan det skickas till tryck. Ord som inte direkt fångar det jag känner inombords men som är en visning åt rätt håll är: amazing, overkligt,OMG, herregud, enormt, fenomenalt- i princip alla synonymer för fantastisk.

Så hädanefter får ni i bloggen följa resan från antaget manus till färdig bok :)




Förändra till det bättre

Då var det måndag igen och jag har inga fler utslag. Hurra! Och jag har skrivit massor, i en småbarnsförälder bemärkelse. Jag jobbar fortfarande med Blått blod, rött hjärta. Omskrivningen deluxe, men det som peppar under det här hårda arbetet är att det faktiskt blir bättre än tidigare. Det hade ju varit uselt om det var tvärtom.

I den här omskrivningen ändrar jag från presens till imperfekt. Jobbar mer med att beskriva känslan än att bara stämpla den. Det innefattar att jag försöker väva in alla sinnen. Sen så är ju Evas karaktär helt annorlunda från tidigare version. Henrik har också fått genomgå en förvandling. Jag gillar alla dessa förändringar! Kan tänka mig att slutresultatet blir extremt mycket bättre.

Nu är det inte långt kvar tills vi flyttar så jag kommer få svårt att hinna med skriva. Mitt kontor ser ju nu ut så här:


Så här såg det ut innan: 

Men även om jag saknar min heliga hörna så har jag något att ser fram emot. Det är nämligen så att jag kommer få ett eget kontor/ bibliotek i det nya huset. Ett stort rum för bara mig och mina drömmar. Alltså, jag dör lite av glädje när jag tänker på det. Kan berätta mer i kommande inlägg hur jag planerar att inreda det här rummet. 




5/22/2017

1 kommentar

Cramping my style

Höstblåsor. Väldigt oplanerat. Olägligt och Ovälkommen. Att få höstblåsor i slutet av maj talar för hur usel våren har varit. Eller det var tills idag när sommaren plötsligt dök upp, men tyvärr är den en vecka sen. För förra fredagen fick lillkillen feber men den gick över efter ett dygn och sen kom några få utslag i armvecken men vi tänkte inte mer på det. Sen i söndags fick Viola feber. Den höll även den i sig ett dygn och sedan kom utslagen. När jag lämnade Harry hos sin dagmamma på tisdagen fick jag reda på att det gick höstblåsor. Inte hört talas om det tidigare. Googlade när jag kom hem och det stod klart och tydligt - en lindrig sjukdom som drabbar barn.... och mig. Ja, för det finns ju en liten risk för vuxna att också få det. Och ni som läser min blogg vet om att jag brukar vara duktig på att hamna i marginalen.

I tisdags hade jag frossa från efter lunch till midnatt. Kunde inte röra mig så mycket jag skakade. Kämpade mig förbi det bara för att få extremt mycket utslag. Som kliar, så enormt. Jag har dem även på fingertopparna så att jag knappt kan skriva. Ta saker eller äta godis. Förstår ni hur hemskt detta är? Nästan på värre än att föda barn. Ikväll bestämde jag mig för att bli frisk. Det är därför jag skriver det här inlägget. Jag kämpar igenom smärtan varje gång jag trycker ner en tangent med mina känsliga fingertoppar. Det går sådär.

Imorgon planerar jag att fortsätta jobba med Blått blod, rött hjärta. Jag bara måste. Så nu säger jag hejdå till höstblåsor och välkomnar sommaren.

Får inte klia. Ska inte klia. Oj vad jag kliar. 

Jag önskar...

Jag önskar det fanns fler timmar på dygnet.
Jag önskar att min lilla 2åring inte var sjuk.
Jag önskar att jag hade kunnat gå på loppis med min vän idag och inte behövt ställa in på grund av sjukdom.
Jag önskar att jag fick sova lite mer än en timme i sträck utan att fara upp ur sängen för att sätta napp i missnöjda barn.
Jag önskar jag kunde skriva hela dagarna utan att bli avbruten.
Jag önskar att flytten var klar och att vi bor i vårt hus så att jag kan springa ut barfota och dansa regndansen i vår egna trädgård.
Jag önskar att böckerna jag beställde i veckan var här... bara för att önska att jag kunde få tid till att läsa.


Många önskningar.... men vet ni vad. En annan stor önskan är på väg att uppfyllas. Mer om det i ett annat inlägg :)




KONTAKT/PRESSRUM

Dessa pressbilder går att använda i samband med recensioner och intervjuer. Dock måste fotograf anges vid användning.
Fotograf: Jakob Almer
Det fina omslaget har Johanna Gunneflo designat.

Köp boken!


Köp ett signerat exemplar av Sunt förnuft, vilt hjärta för endast 165kr inkl. frakt ELLER 2 böcker för 220kr (inkl frakt).

Fyll i formuläret nedan och jag skickar boken inom två arbetsdagar. Man kan betala genom swish eller faktura (14 dagar). Instruktioner för swishbetalning finns i orderbekräftelsen, boken skickas först efter betalningen har registrerats (swish-köp). Vid fakturaköp skickas faktura tillsammans med beställningen.

Men för er som ändå vill beställa genom Adlibris kan ni göra det här.

För återförsäljare: Sunt förnuft, vilt hjärta distribueras till bokhandeln via Visto Förlag och Stjärndistribution (SDIST). Via Bokinfo hittar du aktuellt f-pris. För att säkerställa bästa möjliga villkor, maila mig: veronica.almer@gmail.com